Nettonoll utsläpp

Enkelt uttryckt representerar nettonollutsläpp ett tillstånd med nollutsläpp: de globala utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter är i balans med de utsläpp som tas bort från atmosfären.

För att förstå nettonollutsläpp måste man också förstå den naturliga kolcykeln och de av människan orsakade utsläppen av växthusgaser.

Den globala kolcykeln beskriver utbytet av kolinnehållande kemiska föreningar som CO₂ eller CH4 mellan atmosfären, hydrosfären, biosfären och litosfären. De fyra systemen lagrar dessa, men släpper också ut dem igen: växter absorberar till exempel stora mängder kol från atmosfären i form av CO₂, men biosfären släpper också ut kol i form av CH4 med näringscykeln mellan växter och djur. 

Växthusgaser som skapats av människan, så kallade antropogena växthusgaser, produceras till exempel när fossila bränslen som kol och olja förbränns. Då släpps mer CO₂ ut i atmosfären än vad som kan absorberas av naturliga CO₂ sänkor. På så sätt rubbas balansen i kretsloppet och allt mer växthusgaser ansamlas i atmosfären, vilket driver på klimatförändringarna.

Enligt den tyska federala miljöbyrån har de globala koldioxidkoncentrationerna ökat med drygt 50 procent sedan industrialiseringen. För att få kretsloppet i balans igen måste vi minska våra nettoutsläpp till noll. 

Nettonoll: Varför är detta viktigt?

För att kunna begränsa effekterna av klimatförändringarna måste kolcykeln återställas till balans. Detta måste ske snabbt, för om vi passerar brytpunkterna (eller tipping points) som t.ex. den permanenta avsmältningen av Grönlandsisen kommer vissa av klimatkrisens effekter att vara oåterkalleliga. Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer därför att bli mer drastiska om vi inte agerar snabbt och konsekvent. 

Detta föreskrivs också i Parisavtalet, som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till 2°C jämfört med förindustriella nivåer, helst till 1,5°C. IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) rapport från 2023 visar också att detta endast kan uppnås med en betydande och snabb minskning av CO₂ utsläppen: Utan drastiska utsläppsminskningar kommer vi att missa Parisavtalets mål i början av 2030-talet.

Nettonoll utsläpp senast 2050

För att uppnå målen i Parisavtalet måste vi minska de globala utsläppen med 45 procent till 2030 och till nettonoll till 2050. För detta krävs två steg:

1. Reduktion av utsläpp

Företagen måste minska sina utsläpp avsevärt. Med reduktionsåtgärder undviker, reducerar eller eliminerar företag källor till utsläpp av växthusgaser inom sin värdekedja. Exempel på detta är att minska energiförbrukningen, byta till förnybar energi eller minska användningen av kemiska gödningsmedel. I praktiken kan detta vara en stor utmaning för ekonomin. Energi, jordbruk, industri, transporter och byggnader är bara några exempel på sektorer som står för en stor mängd utsläpp. För en övergång till en nettonoll industri måste var och en av dessa sektorer förändras: Till exempel genom energieffektivt byggande, investeringar i förnybar energi eller en snabbare omställning av transportsektorn. 

2. Neutralisera kvarvarande utsläpp

Det är inte möjligt att göra affärer helt utan utsläpp, även om företagen lyckas reducera koldioxidutsläppen avsevärt. För att uppnå nettonollutsläpp måste företagen vidta åtgärder för att avlägsna kol från atmosfären och lagra det permanent inom eller utanför värdekedjan. Ett exempel på en teknik som vi kan använda för att avlägsna utsläpp från atmosfären är Direct Air Capture (DAC). Det innebär att CO₂ kan filtreras direkt från luften. Dessutom fungerar hedar och skogar som viktiga naturliga CO₂ sänkor.  

Nettonoll för företag

Företag kan minska sina nettoutsläpp till noll genom att reducera utsläppen så långt det är möjligt samt neutralisera återstående utsläpp. Men exakt hur stor ska utsläppsminskningen vara? Och vilken mängd kvarvarande utsläpp är fortfarande acceptabel efteråt? SBTi:s (Scienced Based Targets Initiative) Corporate Net Zero Standard har tagits fram för att bedöma om företag uppnår nettonollutsläpp baserat på vetenskap.

SBTi följer IPCC:s rekommendationer. Utifrån detta har SBTi utvecklat en standard för nettonollutsläpp som omfattar ett företags hela värdekedja, det vill säga Scope 1, Scope 2 och Scope 3 utsläpp. Med SBTi kan företag sätta upp ett ambitiöst nettonollmål för sig själva. De gör ett offentligt åtagande om detta mål och intresserade parter kan på ett transparent sätt följa företagets framsteg mot nettonoll på SBTi:s webbplats. 

Enligt SBTi måste företag uppfylla tre krav för att uppnå nettonollutsläpp: 

• Fastställa ett kortsiktigt reduktionssmål (5-10 år)
• Reducera de absoluta utsläppen i Scope 1-3 med mer än 90 procent senast 2050
• Neutralisera kvarvarande utsläpp genom borttagande av CO₂ från atmosfären

Dessutom rekommenderar SBTi finansiering av klimatprojekt för att undvika CO₂. Genom att göra detta understryker företagen sina ansträngningar att uppnå nettonoll till 2050.

Vill du veta mer om Nettonoll? Besök ClimatePartners onlineakademi.

Registrera dig kostnadsfritt